Boom för lån till renoveringar?
I en artikel publicerad i Dagens Industri, daterad den 18e mars 2018, kunde vi läsa om ”ett markant uppsving” för lånefinansierade renoveringar. Informationen kom från SEBs återkommande undersökning och skapade rubriken ”Boom för lån till renoveringar”.
Låt oss sätta clickbate-begreppet ”boom” i en kontext som ger insikter.
Köksrenoveringar finansieras med sparade pengar
Prognoscentret genomför löpande undersökningar som beskriver svenskarnas behov av, planer för och faktiskt genomförande av om- och tillbyggnader. De senaste undersökningsresultaten visar att ca fem procent av de svenska hushållen installerat nya köksluckor det senaste året.
I genomsnitt finansieras drygt 80 % av en köksrenovering med egna pengar. Omvänt uttryckt – svensken lånar i snitt till knappt 20 % till sin köksrenovering. På det hela taget är det 63 % som inte lånar några pengar alls medan 5 % lånar till hela renoveringen.
Månadssparande viktigaste grunden till eget kapital
Av de hushåll som helt eller delvis använt sig av egna pengar vid renovering uppgav 80 % att månadssparande utgjorde grunden det egna kapitalet. Cirka 20 % av hushållen har sålt finansiella tillgångar eller utnyttjat arv som finansieringsmedel vid renoveringen.
Bostaden som bankomat
I de fall hushållen helt eller delvis lånade till köksrenovering belånades ofta bostaden. Enligt undersökningen uppgav 35 % av hushållen att de använt bostaden som bankomat, att jämföra med 30 % som tog traditionella lån. Det är lika vanligt att finansiera köksrenoveringen via lån från vänner eller familj som att låna av inköpsstället (25 % vardera).
Det är relativt ovanligt att kombinera olika lånealternativ, men desto vanligare att kombinera lån med eget sparande. Välbärgade hushåll som lånar, med en månadsinkomst över 80 000 kronor, delfinansierade ca 20 % av köksrenoveringen med lån, att jämföra med 40 % bland övriga hushåll som lånar.
Vilka är det som lånar till renovering?
Det är något vanligare med lån bland villaägare jämfört med bostadsrättsägare, vilket kan förklaras med att renoveringar i småhus är mer kostsamma då köksytan är större. Vi hittar varken tydliga eller statistiskt säkerställda samband mellan bostadens värde och finansieringsform eller hushållens samlade skulder och finansieringsform. Vi ser inte heller några tydliga samband mellan finansieringsform och familjestorlek eller ålder.
Slutsatsen är att det finns andra förklaringsfaktorer som har betydelse för finansieringsbeslutet utöver dem som lätt låter sig mätas, såsom sparkultur, förväntade inkomster och lokala finansieringserbjudanden.